 Paraguay,
republik i mellersta Sydamerika
mellan Bolivia, Brasilien och
Argentina, vid sidan av Bolivia
kontinentens enda inlandsstat.
4,8 milj. inv. Huvudstad är
Asunción
vid floden Paraguay
som är landets främsta
kommunikationsled.
Natur
och klimat.
Paraguayfloden är ett stort
tillflöde till Paraná
(som i sin tur rinner ut i Sydatlanten
vid Río de la Plata)
och den bildar delvis gräns
mot Argentina. Floden är
segelbar för stora fartyg
ända upp till Asunción
och den delar Paraguay i två
helt olika områden. I
öster finns ett skogrikt
högland med bördiga
grässlätter i söder
(en del av argentinska Pampas).
Väster om floden, som omges
av stora träskmarker, utbreder
sig ett flackt och stäppliknande
område. Det ingår
i Chaco
(Gran Chaco) och är bitvis
torrt, men drabbas tidvis av
översvämningar. Klimatet
är varmast i väster
och subtropiskt i öster,
där det regnar mest. Chacos
glest befolkade stäpp och
halvöken har buskvegetation.
I östra Paraguay finns
lövskog med bl.a. quebrachoträd
(som ger ett garvämne).
Djurlivet är rikt med bl.a.
jaguar, apor och många
fågelarter.
Befolkning.
För latinamerikanska förhållanden
har landet en enhetlig befolkning;
omkring 90 % är mestiser,
dvs. avkomlingar av spanjorer
och indianer. De är spansktalande
katoliker och katolicismen är
statsreligion (indianerna kristnades
av jesuitmissionärer).
Det återstår bara
några få procent
indianer. Trots det talar nästan
hälften av landets invånare
enbart indianspråket guaraní,
som fått en ställning
som landets andra språk
och har en folklig litteratur.
Det indianska inflytandet är
påfallande också
inom t.ex. konsthantverk och
folkmusik. En minoritet i landet
är de mennoniter
(protestantiska pacifister av
tysk härkomst) som lever
i jordbrukskooperativ i Chacoområdet.
Det finns också en del
östasiatiska invandrare.
Nazistiska krigsförbrytare
fann en fristad i Paraguay under
den tyskättade diktatorn
Alfredo Stroessners diktatur.
Näringsliv.
Huvudnäringar är skogsbruk,
jordbruk samt boskapsuppfödning
som bedrivs extensivt på
storgods. För inhemskt
bruk odlas ris, vete och majs,
medan sojabönor och bomull
är viktiga exportprodukter.
Jorden är mycket ojämnt
fördelad; ägarkoncentrationen
är den största i Latinamerika.
Flertalet lever som småbrukare
och jordlösa lantarbetare
och de har länge krävt
jordreformer. På avskogningen
i de östra delarna följer
jorderosion och nu kräver
man att den som avverkar återplanterar
skog. En ny miljörörelse
har växt fram, men har
haft svårt att dra till
sig aktivt internationellt stöd.
Industrin är outvecklad
och i huvudsak inriktad på
livsmedel och lätt produktion.
En värdefull naturtillgång
är vattenkraft som exporteras
från det gigantiska kraftverket
Itaipú
(samägt med Brasilien)
och andra anläggningar
i den stora gränsfloden
Paraná. Paraguay har
ett stort energiöverskott
som exporteras till Brasilien.
Ett nytt dammprojekt, Yacyretá,
förverkligas nu i samarbete
med Argentina. 1993 upptäcktes
naturgas i Chacoområdet
i nordväst men utvinning
har ännu inte inletts.
En betydande inkomstkälla
är sedan gammalt transitsmuggling
till och från grannländerna.
Paraguay är tillsammans
med Brasilien, Argentina och
Uruguay medlem i frihandelsområdet
Mercosur.
 Historia.
Områdets guaraní-indianer
underkuvades på 1500-talet
av Spanien, som skapade ett
kolonialcentrum i Asunción,
grundat 1537. Spanjorer och
indianer smälte till stor
del samman och i denna blandbefolkning
bevarades språket guaraní.
På 1600-talet upprättade
jesuitmissionärer välorganiserade
samhällen i en ordensstat
under Spanien. Jesuiterna samlade
indianerna i stora byar, s.k.
reduktioner, skyddade dem mot
spanjorerna och styrde dem patriarkaliskt.
Men när jesuiterna tycktes
alltför mäktiga förvisade
spanjorerna dem från Amerika
i slutet av 1700-talet.
Paraguay
frigjorde sig från Spanien
1811. En rad auktoritära
ledare kom att styra landet,
som kände sig inklämt
mellan mäktiga grannar.
I ett blodigt krig 1865–70 mot
Brasilien, Argentina och Uruguay
förlorade landet stora
delar av sitt territorium och
mer än halva befolkningen.
Det rådde starka motsättningar
både inom och mellan de
två ledande partierna
– det trots namnet konservativa
Coloradopartiet (colorado
betyder röd) och liberalerna
(Blancos,
"de vita"). En långvarig
gränskonflikt och krig
med Bolivia om nordvästra
Chaco 1932–35 (Chacokonflikten)
slutade med att Paraguay tillerkändes
huvuddelen av området.
Kuppmän och envåldshärskare
avlöste varandra i landet.
Under general Stroessners
långa diktatur (1954–89)
undertrycktes all oppostion
och Coloradopartiet dominerade
helt. Stödd på den
starka krigsmakten uppnådde
Stroessner en viss politisk
och ekonomisk stabilitet. Men
brotten mot mänskliga rättigheter
fortsatte och kraven på
civilt styre växte. Det
blev dock ännu en general
(A. Rodríguez)
som avsatte Stroessner 1989.
Först
1993 fick Paraguay med J.C.
Wasmosy den första helt
folkvalda presidenten i landets
historia. Coloradopartiet satt
kvar vid makten, men fortsatte
de inledda reformerna. Trots
att landet har en civil president
är militärens inflytande
på politiken fortsatt
starkt. |
|
PARAGUAY
Statsskick:republik
Yta: 406 752 km2
Huvudstad:
Asunción (550 000 invånare;
uppskattning 1997)
Viktigaste
floder: Paraná (323 mil),
Paraguay (250 mil), Pilcomayo
(132 mil)
Största
sjö: Yopa (260 km2)
Invånarantal: 4,8 miljoner
(uppskattning 1994)
Invånare/km2:
12 (1992)
Naturlig befolkningstillväxt:
2,9 % (1992)
Läs-
och skrivkunnighet: ca 92 %
(1995)
Folkgrupper: mestiser
(blandning mellan vit och indian)
95 %, indianer 2 %, vita 2 %,
asiater 1 %
Språk:
spanska är officiellt språk,
de flesta talar dock indianspråket
guaraní
Religion:
katoliker 94 %, dessutom finns
mennoniter och andra protestantiska
minoriteter
BNP/invånare:
1 600 US dollar (1994)
Olika näringsgrenars andel
av BNP: jordbruk, skogsbruk
och fiske 25 %, industri 15
%, transport och kommunikation
25 %, handel och finans 25 %,
service och övrigt 10 %
Naturtillgångar:
vattenkraft, skog, kalk, järnmalm,
mangan
Viktigaste exportvaror:
bomull 32 %, sojabönor
24 %, timmer 8 %, oljeväxtprodukter
13 %, kött och skinn 9
%, parfymoljor 1 %, tobak 1
%, övrigt 12 %
Valuta:
gurani, 100 gurani = 0,35 SEK
(feb 1998)
Medlemskap i
internationella organisationer:
FN, IMF, OAS, SELA, WTO, Mercosur
|
